Buffertkalkylator

Målfond
Nästa

Tumregeln om “3 till 6 månaders utgifter” är ett generellt råd som inte tar hänsyn till om du är statligt anställd med tryggheten i ett hushåll med två inkomster eller en frilansande formgivare vars inkomst varierar med uppdragen. Den här kalkylatorn utgår från dina månatliga nödvändiga utgifter och hur många månader du vill täcka, jämför din nuvarande buffert och ditt månadssparande, och visar målet, skillnaden och hur många sparmånader som behövs.

Så sätter du målet för din buffert

  1. 1

    Räkna ut de nödvändiga utgifterna

    Boende, el och vatten, mat, transport, försäkringar och minimibetalningar på lån. Utgifter du klarar dig utan räknas inte med.

  2. 2

    Välj antal täckningsmånader

    Ange hur många månaders utgifter bufferten ska täcka. En vanlig utgångspunkt är 3 till 6 månader, men vilket antal som helst fungerar.

  3. 3

    Fyll i ditt sparande

    Ange vad du redan har i buffert och hur mycket du kan sätta av varje månad.

  4. 4

    Se din plan

    Verktyget visar målet, det som saknas, din framgång och hur många månaders sparande som krävs för att nå målet.

Vad som räknas som en nödvändig utgift

Strikt sett bara det som måste betalas även utan inkomst:

  • Boende: hyra eller bolånekostnad, fastighetsavgift, avgift till bostadsrättsförening, hemförsäkring
  • El och vatten: el, vatten, gas, sophämtning, grundläggande bredband
  • Mat: matinköp på en realistisk nivå (inte noll, men inte heller uppblåst av hemleverans)
  • Transport: bilkostnad, bilförsäkring, drivmedel, kollektivtrafik, nödvändigt underhåll
  • Vård: försäkringspremie, receptbelagda läkemedel
  • Minimibetalningar på lån: studielån (CSN), minimibelopp på kreditkort (inte snabb amortering)
  • Barnomsorg: förskola eller nödvändiga barnomsorgskostnader
  • Personer du försörjer: djurfoder, skolavgifter

Vad som INTE räknas med:

  • Gym, streamingtjänster, prenumerationer du kan pausa
  • Restaurangbesök, nöjen
  • Semesterbudget
  • Kläder utöver rena ersättningsköp
  • Sparande (din buffert hålls åtskild)

Riktlinjer för täckning

Profil Rekommenderade månader
En inkomst, stabil tillsvidareanställning 3–4
Två inkomster, båda anställda 3–4 sammanlagt
En inkomst, visstid eller provision 6–9
Egenföretagare, varierande inkomst 6–12
Hushåll med försörjningsansvar, en inkomsttagare 6–9
Dyr ort, sannolikt jobbyte 6–9
Nära pensionen 6–12
Kronisk sjukdom eller vårdbehov i familjen 9–12

Var du ska förvara din buffert

  • Sparkonto med bra ränta: tillgängligt inom 1–2 bankdagar och skyddat av den statliga insättningsgarantin upp till gällande belopp.
  • Penningmarknadsfond: liknar ett sparkonto och går oftast att sälja varje bankdag.
  • Korta bundna konton i en trappa: högre ränta om du klarar bindningstiden; använd en rullande trappa så att en del av pengarna alltid är tillgängliga.
  • Korta statsobligationer och statsskuldväxlar: högsta säkerhet, konkurrenskraftig avkastning och korta löptider.

Undvik:

  • Aktier (svängningarna motverkar syftet).
  • Att ta ut tjänste- eller privat pension i förtid (avgifter och skattenackdelar).
  • Att bara ha pengarna på lönekontot (den uteblivna räntan summerar sig genom åren).

Att bygga upp bufferten

Om det känns omöjligt att spara ihop hela målet, dela upp det i steg:

  1. Startbuffert: 10 000–20 000 kr. Räcker för de flesta enstaka oväntade händelser.
  2. En månads utgifter: klarar en svag månad eller en oväntad utgift.
  3. Tre månader: en stabil grund för dig som är anställd.
  4. Hela målet: beroende på din profil.

Automatisera sparandet. En överföring på 2 500 kr i månaden till ett separat sparkonto bygger en buffert på 30 000 kr per år, helt utan viljestyrka.

När du faktiskt ska använda den

  • Jobbförlust
  • Akut sjukdom eller olycka
  • Stor oförsäkrad reparation (bil, tak, vitvara)
  • Familjenödläge som kräver resa

Inte för: planerade utgifter, handpenning, semester eller investeringstillfällen. Sådant behöver egna sparanden.

Vanliga frågor

Ja. Bygg först en liten startbuffert (10 000–25 000 kr), betala sedan av dyra skulder med hög ränta rejält, och fyll först därefter på bufferten fullt ut. Utan någon marginal alls driver varje liten kris dig djupare i skuld och raderar det du hittills åstadkommit.

Nej. Ett kreditkort kan ta en engångsutgift, men det har en gräns, tar ut ränta och lämnar dig med skuld mitt i krisen. En buffert ger dig i stället likvida pengar att betala det nödvändiga med i flera månader utan att skapa nya åtaganden.

Det är precis så den ska fungera. En buffert du aldrig använder är inte bortkastad, den är trygghet och handlingsutrymme. På ett sparkonto ger den en rimlig ränta och är samtidigt alltid tillgänglig.

Nej. Siffrorna du anger används för att beräkna dina resultat och kan förekomma i sidans länk när du går mellan stegen. De sparas inte efter ditt besök.

Relaterade verktyg

Verktyget finns på andra språk