Pensionskalkylator

Nominellt saldo
Nästa

Pensionsplanering är ett problem i två akter: bygg upp ett tillräckligt stort kapital innan du slutar arbeta, och förbruka det sedan tillräckligt långsamt för att det inte ska ta slut. Kalkylatorn modellerar båda faserna, uppbyggnad (insättningar + tillväxt på investeringar) och uttag (uttag + återstående avkastning + inflation). Du anger målåldern, de årliga utgifterna i dagens kronor, den förväntade avkastningen och en uttagsstrategi, och den visar vilket år ditt saldo når noll (eller bekräftar att det inte gör det under din livstid).

Så prognostiserar du din pension

  1. 1

    Ange din nuvarande ålder och din pensionsålder

    De flesta prognoser räknar fram till 95 års ålder för säkerhets skull. I Sverige är den förväntade livslängden cirka 81 år för män och 85 år för kvinnor; att planera bara till medianen innebär 50 procents risk att pengarna tar slut tidigare.

  2. 2

    Lägg till sparande och insättningar

    Nuvarande saldo på alla pensionskonton (tjänstepension, privat pensionssparande, ISK och depå), årliga insättningar samt eventuell insättning från arbetsgivaren. Insättningarna ska inkludera arbetsgivarens del.

  3. 3

    Ställ in avkastning och inflation

    Långsiktig aktieavkastning (cirka 7 % reellt), inflation (Riksbankens mål är 2 %, senast 2,5–3 %). Kalkylatorn räknar i reella kronor, diagrammet visar köpkraften, inte det nominella värdet.

  4. 4

    Ange utgifterna under pensionen

    Årliga utgifter i dagens kronor. De flesta lägger 70–85 % av sin inkomst före pensioneringen på sin levnad som pensionär, den så kallade "ersättningsgraden".

  5. 5

    Lägg till den allmänna pensionen

    Förväntad månatlig allmän pension vid pensionsåldern, eller godta standardvärdet utifrån din löneutveckling. Pensionsåldern påverkar beloppet: att gå tidigt sänker den månatliga pensionen, medan att arbeta längre höjer den.

4 %-regeln och dess hållbarhet

Bengens 4 %-regel (1994, uppdaterad flera gånger) säger att en pensionär som varje år tar ut 4 % av startsaldot, justerat för inflation, klarar en 30-årig pension i över 95 % av de historiska scenarierna. Kalkylatorn använder den som standarduttagsstrategi.

Nyare forskning (Kitces, Morningstar 2022–2024) tyder på att 3,3–3,7 % är säkrare för en 30-årshorisont, med tanke på högre aktievärderingar och låga obligationsräntor. För längre pensioner (FIRE, pension vid 50) eller försiktiga portföljer, gå ned till 3 %.

Ersättningsgrad: vad du faktiskt gör av med

Inkomst före pensionen ≠ utgifter under pensionen. Två poster minskar vid pensioneringen: de sociala avgifterna (det som dras från lönen försvinner) och sparandet (du förbrukar nu ditt kapital i stället för att bygga upp det). Andra ökar: vård och omsorg (inte obetydligt, se nedan) och fritid.

Inkomst före pensionen Typiska utgifter under pensionen Ersättningsgrad
400 000 kr 320 000 kr 80 %
700 000 kr 525 000 kr 75 %
1 000 000 kr 700 000 kr 70 %
1 500 000 kr+ 900 000 kr 60 % (eller mindre)

Höginkomsttagare har en lägre ersättningsgrad eftersom en större del av deras inkomst från början gick till sparande och skatt.

Risk för avkastningens ordningsföljd

En pensionär som drabbas av en björnmarknad redan år 1 av pensionen är i större knipa än en som drabbas år 20, även om snittavkastningen över 30 år är identisk. Att sälja tillgångar för att täcka levnadskostnaderna under en krasch “cementerar” förlusten. Kalkylatorn markerar detta genom att köra en Monte Carlo-simulering med 500 avkastningssekvenser och redovisar uttömningsåldern vid 5:e percentilen vid sidan av medianen.

Vård och omsorg är jokern

Den offentliga sjukvården täcker mycket, men allt ingår inte: avgifter för äldreomsorg och hemtjänst, tandvård, glasögon, hörapparater eller privat vårdförsäkring betalar du själv. Under en lång pension kan dessa icke täckta vårdkostnader uppgå till hundratusentals kronor. Lägg in en egen post för vård och omsorg i dina utgifter, det är den kostnad som de flesta pensionärer underskattar mest.

Vad diagrammet visar

  • Uppbyggnadsfas (nu → pensionsålder): det reella saldot växer genom insättningar och ränta på ränta.
  • Uttagsfas (pensionsålder → uttömning eller 95 års ålder): det reella saldot minskar när uttagen överstiger avkastningen.
  • Streckad linje för allmän pension: den årliga, inflationsjusterade förmån som kompenserar en del av uttaget.
  • Vertikal markör: det år då saldot når 0 kr (eller aldrig, om du har tillräckligt).

Vanliga frågor

5–7 % reell avkastning för en portfölj som mest består av aktier (MSCI World och S&P 500 ligger på cirka 7 % reellt på lång sikt). Gå ned till 4–5 % vid en 60/40-fördelning och till 3 % för en försiktig pensionsportfölj. Att använda nominell avkastning (10 % eller mer) utan att räkna med inflation överskattar din framtida köpkraft.

Pensionsåldern påverkar beloppet: att gå tidigt sänker den månatliga pensionen, medan att arbeta längre höjer den. För de flesta med god hälsa lönar det sig att arbeta längre om man lever länge. Kalkylatorn har en växel för att jämföra olika pensionsåldrar.

Ja, om du anger sparande med olika skatteregler var för sig. Utbetald tjänstepension och allmän pension beskattas som inkomst, medan ett investeringssparkonto (ISK) i stället beläggs med en årlig schablonskatt. Kalkylatorn uppskattar skatten på uttagen utifrån gällande skattetabeller.

4 %-regeln använder ett enda avkastningsantagande och ett fast uttagsschema, den är deterministisk. Monte Carlo kör många slumpmässiga avkastningssekvenser hämtade från historiska fördelningar och rapporterar sannolikheten att lyckas. Det senare blottlägger risken för avkastningens ordningsföljd som enkelvägsmodellen döljer.

Nej. Allt beräknas i din webbläsare.

Relaterade verktyg

Verktyget finns på andra språk